ÅTGÄRDSPROCESSEN – a never-ending story...
Till följd av de fel och brister och en långdragen åtgärdsprocess upplever såväl kunder som tjänstemän inom byggföretagen:
• Frustration och stress
• Tid och energi som går åt
Åtgärdsprocessen av fel och brister i nybyggda bostäder utgör ett större problem för både slutkunder och byggföretag än felen i sig gör. Åtgärderna fungerar dåligt oavsett entreprenadfelens karaktär. Några få procent av entreprenadfelen bedöms aldrig blir åtgärdade.
I samband med åtgärder finns risk för uppkomst av nya skador och nedsmutsning.
Sedan kunderna flyttat in blir det svårare att planera, samordna och genomföra åtgärderna eftersom hänsyn måste tas till de boende. Även mindre kvalitetsbrister skall lagas och lappas och kan innebära olägenhet för de boende. Ofta måste kunderna aktivt delta i processen genom att påminna, samt då hantverkare är på plats berätta och visa vad som skall göras och sedan städa efter åtgärd.
De allvarligare felen kan kräva utredningar och flera besök på plats innan åtgärd görs. Kostsamma åtgärder riskerar att fördröjas ytterligare till följd av att ansvarsförhållanden avseende felets uppkomst först skall redas ut.
Oavsett vad som orsakar fördröjning av åtgärd så upplever de kunder som kommer i kläm att det rör sig om förhalningsteknik och bristande ansvarstagande.
Alla tycks överens om att kunderna skall kunna kräva att åtgärder utförs till nybyggnadsstandard dvs den standard de betalt för. Problemet är att det kan vara svårt att uppnå "rätt" standard genom att lappa, spackla och bättra. Åtgärderna godtas heller inte alltid av kunderna eller besiktningsförrättarna.
Bekvämare åtgärdsprocess utan "motpart"
I bostadsrättföreningar är processen betydligt smidigare åtminstone för byggföretagens del. I dessa projekt har man bara en "motpart", dvs bostadsrättsföreningen. Dessutom har byggföretaget ofta egna representanter föreningens styrelse under garantitiden och handhar därför formellt kontakterna - med sig själva. | 
